Martin Liljeholm – Viltmästare på Fållnäs, Djursnäs säteri & Valinge gård.
Jag heter Martin Liljeholm och fyller 30 i år. Jag har jobbat som viltförvaltare/ viltmästare på Fållnäs och Djursnäs säteri utanför Nynäshamn i åtta år. Jag kommer från Strängnäs och från början var jakten en hobby som, enligt min pappa och farfar aldrig skulle aldrig bli något annat än just en hobby. Dem ville att jag skulle bli snickare istället.
Det började med att jag gjorde en skolpraktik på ett ställe som heter Hässelbyholm utanför Strängnäs där jag jobbade med en viltmästare under en veckas tid. Då fick jag upp ögonen för yrket som jag inte ens visste fanns. Jag visste inte att man kunde jobba med jakt på heltid så jag hade tur att få göra den här skolpraktiken.
För att hamna här på Djursnäs och Fållnäs har jag gått en utbildning som heter viltmästarutbildningen. Viltmästarutbildningen bygger på att man gör minst fyra år praktiskt, ett praktikår, tre elevår och sedan ett halvår på Öster Malma där man avslutar med den teoretiska delen som då är själva viltmästarutbildningen. Innan det gick jag på RyssbyGymnasiets jakt och viltvårdsprogram nere i Småland.
Vi frågar Martin om yrket i sin helhet
Vad gör man som viltmästare?
En viltmästare har det övergripande ansvaret för all viltförvaltning på gården. Det handlar om alltifrån förberedelse, till att utveckla själva jakten så gott man kan. Jag brukar prata mycket om det klassiska begreppet adaptiv förvaltning. Att man måste vara ute och analysera vad man har att jobba med ute i naturen för att därefter kunna sätta in åtgärder såsom utfodring. Sen jagar man och så inventerar man igen.
Man försöker uppfylla målen man satt innan säsongen är slut. Sen får man börja om igen, och igen. Det som är kul med jakt på det viset är att det är väldigt tydligt om man gör rätt eller fel. Det syns, redan år ett kan man få svar på om man har gjort rätt grejer. Om man till exempel istället arbetar med skogsbruk kan det ta 70 år innan man kan avverka och då få kvittot på om det blev bra eller inte.
Vad gör du om dagarna?
Det är ett väldigt varierande yrke där man gör alltifrån viltförbättrande åtgärder som utfodring, biotopvård och en del jakt såklart. Efter jakterna tar vi hand om förädlingen av jaktbytet vilket innefattar allt ifrån att se till så köttet kommer från skogen till bordet, till att göra iordning troféer.
Sen är det en hel del finstilt jobb runtomkring som är svårt att sätta fingret på. Man får hålla tomtägare glada, som kanske har fått sin gräsmatta uppbökad och då sätta upp elstängsel. Olika former av skyddsjakt, passröjning samt inventering. Inventeringen gör man för att kunna skapa sig en bild av vad som finns i skogen och sedan lägga upp en plan. Exempelvis om det finns några särskilda individer som ska skjutas, och då pratar vi framförallt om troféförvaltning.
Vad är det roligaste med att jobba som viltmästare?
Det roligaste är att få vara med på hela resan. Att varje år börja om och sätta nya mål och komma med nya idéer. Sen är en stor del att arbetet är så himla omväxlande. Ena dagen står man i skogen som jaktledare och håller i en jakt, nästa dag står man i slakteriet för att sedan sitta i en traktor och fodra.
Om man brinner för det här med djur och natur så är det väldigt kul att man med rätt förutsättningar kan förbättra livet i skogen och därmed kunna få en bättre avkastning på jakten. Jag skulle absolut rekommendera det här yrket, det passar alla som gillar tanken på att ett jobb inte bara ska vara ett jobb utan en livsstil. Har man lite den tanken så passar det här yrket helt perfekt. Vissa tider på året är det väldigt mycket jobb och vissa tider är det lite lugnare.
Man anpassar sig mycket efter naturen själv, vädret och årstiderna, på både gott och ont. Man får inte gå runt och räkna sina timmar eller gapa efter för mycket semester bara, för djuren i skogen vill ha mat oavsett om det är dagen innan julafton eller dagen efter nyårsafton, så man får leva med jobbet och hitta fördelarna.
Vad är nackdelarna med att jobba med viltvård?
Nackdelarna skulle jag säga är att det är en näring som kan vara lite sårbar på vissa sätt. Man kan ha världens bästa jobb och det kan finnas gynnsamma förutsättningar för att göra det riktigt bra. Sen får man ett etablerat vargrevir på marken, vilket svensk lag inte möjliggör att man kan göra någonting åt. Du är helt oförmögen att kunna påverka den yttre faktorn. Alternativt om afrikansk svinpest skulle komma hit eller fågelinfluensan som gör att man inte får sätta ut gräsänder.
Det finns ju alltid lite orosmoln på himlen, men så länge man inte kör huvudet ner i sanden när något sådant händer så finns det också många möjligheter. Det finns hur mycket som helst runt exempelvis naturturism som man kan hålla på med.
Berätta om Djursnäs Viltbod
Efter fyra år som viltmästare här på gårdarna så insåg jag att vi fick mycket frågor från allmänheten om hur man kunde få tag i bytet efter jakten. Förr i tiden var det klassiska sättet att gå med i drevet och så fick man ett kilo kött när man var klar för dagen som betalning. Det fungerar inte så längre.
Vi har haft tur med att vi inte har haft några extrema motsättningar i form av jaktsabotage eller liknande, så vi har kunnat jaga på här och allmänheten har accepterat det. Men vi ville stämma i bäcken så att vi inte skulle få problem med det i framtiden. Då kom vi på att vi skulle börja sälja viltkött. Tidigare levererade vi allt vilt till en vilthandlare som sedan sålde det till Stockholm eller var det nu gick.
Vi hade ingen koll på var viltet tog vägen efter att vi var klara med jakterna. Istället ville vi hitta ett sätt att kunna förädla och förmedla vidare köttet till allmänheten själva. Framförallt här i närområdet. Sen kom också den här trenden på riktigt med klimatsmart och närproducerat. Då kläckte vi idén, såklart vi ska ha en viltbod här på gården. Då byggde vi den och satte igång, och det har gått bättre än förväntat.
Folk är väldigt glada åt det här och acceptansen har ökat även fast vi inte har haft några riktiga motsättningar tidigare. Nu märker man att folk peppar oss och frågar om vi inte ska jaga snart så att vi kan fylla på i viltboden. Förr kom folk istället och sa att vi måste säga till när vi jagar så inte dem går ut med hunden. Nu är folk glada när det smäller i skogen vilket är väldigt kul.
Vi säljer allt som vi jagar och skjuter här. Så det är gräsänder och samtliga klövvilt förutom kronhjort som vi inte har här på marken. Vi gör en del korv av framförallt vildsvin som vi säljer, men sedan har vi även en del förädlade produkter i form av rökta stekar och andbröst. Det är framförallt inför julen vi röker mycket kött.
Vi har dock inga planer på att utvidga ännu mer. Vi har bestämt oss för att det köttet som ska säljas i vår viltbod är det kött vi skjuter och vi kommer inte kunna jaga och skjuta hårdare än vad vi gör idag. Det finns inte utrymme i våra skogar för det, och det köttet vi skjuter säljs i viltboden. Så jag tror inte att man ska gapa efter för mycket där.
Vad krävs det för att få sälja viltkött?
Vårt slakteri är kommungodkänt så vi får stycka fågel, rådjur, hjort och älg. Men vildsvinen måste gå genom godkänd anläggning, så vi samarbetar med några olika större viltslakterier som hjälper oss med styckningen av vildsvinen för att få det rätt hela vägen. Om man inte har en godkänd vilthanteringsanläggning eller slakteri så får man bara sälja inom jaktlaget eller till släkt och vänner. Så normalt sätt gäller det att känna en jägare, och det är inte alla som gör det. Därför tror jag det har gått bra för oss, det är många i Stockholmsområdet som vill ha viltkött men inte får tag i det.
Nu ligger det en remiss hos regeringen om att dem kanske ska göra sådana som oss berättigade till att stycka vissa mängder vildsvin också, men man ska inte ropa hej innan det är klart. Det räcker alltså inte att bara skicka in trikinprov om man ska sälja till tredje part.
Hur stor är efterfrågan på viltkött?
Efterfrågan på viltkött är stor och ökar varje år. Framförallt i och med klimatdebatten, jag tror det var WWF som gjorde ett utskick där de jämförde och konstaterade att viltköttet var det absolut mest klimatsmarta alternativet om man ska lägga någonting på bordet. Det tror jag folk börjar bli medvetna om, tidigare har viltkött varit lite läskigt, det kan smaka konstigt och sådär men nu ser vi en mer positiv inställning till att prova på det.
Berätta om Natur och Framtid
Natur & Framtid är mitt egna företag som jag startade nu för ett år sedan. Det gjorde jag lite för att jag alltid har velat hålla på mer med troféberedning och skinnberedning. Jag har också haft någon ide om att jag skulle vilja starta uthyrning av ett korttidsboende i ett hus med 10 bäddar som ligger här uppe i skogen. Sen har jag även en liten kennel som jag tar någon valpkull på varje år.
Allt sammantaget gjorde att jag valde att starta Natur & Framtid för att kunna satsa och göra allting bättre. Sen har jag utvecklat det hela tiden med konsultation om hur man ska bedriva verksamheten och jakten, jaktledarskap och hundförare mm. Även viltsafari, båtuthyrning samt troféhantering och skinnberedning. Allting blir roligare när man har ett företag att göra det genom.
Vad är viltsafari?
Kring det här huset i skogen jag har till korttidsuthyrning så kör vi även företagsevent och kick-off, både för privatpersoner och företag. Då är viltsafari en aktivitet man kan göra i samband med att man är här och bor.
Viltsafari innebär att man beroende på antalet personer transporterar sig runt, endera på traktorvagn eller i bilar och spanar på djur. En annan typ av viltsafari är det jag kallar för “Bush-TV”, då åker man ut på sommaren och sätter sig på stora fält och spanar med kikare och käkar samtidigt. Det har varit väldigt populärt. Jag samarbetar även med två killar som gillar att laga mat, så beroende på sällskap så är det en eller två personer som kommer och lagar viltmiddagar. Det sätter vi ihop till olika paket beroende på vad kunden efterfrågar.
Ni bereder även skinn. Kan du berätta mer om det?
Vi samarbetar med ett garveri som är riktigt stora inom skinberedningsvärlden. Så det jag gör egentligen är att jag hjälper jägarna att få skinnen till garveriet. Vi kör en upphämtningsrunda mellan Skåne och Stockholm en gång i kvartalet där vi plockar upp skinnen längs E4:an. Sen lämnar vi in dem och skickar tillbaka skinnen till jägarna.
Det började som ett litet projekt där vi körde en testrunda för att se om det fanns något intresse då jag var själv ganska upprörd över att det var så dyrt att bereda skinn i Sverige. Jag försökte peppa några jaktelever att bereda rävskinn och sånt efter lyckade rävjakter men då förstod jag ganska snabbt att det är för dyrt att bereda ett rävskinn för en jaktelev. Det går inte att sälja skinnet och få tillbaka pengarna ens. Så då tänkte jag att det måste gå att göra någonting åt det.
Om man själv vill lämna in sitt skinn så kan man ta kontakt med mig på Natur & Framtids hemsida eller på Facebook eller Instagram. Då får man endera komma och lämna skinnet här på plats, vara med på upphämtningsrundan eller skicka in det med post. Det finns flera olika vägar, allt detta gäller vanliga troféer också.
Hur är det att driva eget bolag och jobba med sin hobby?
Man blir fartblind eller hemmablind. Från början flög man upp ur sängen varje dag och tänkte att “fan vad kul det är, idag ska vi jaga”, men med tiden blir man lite hemmablind. Det blir en vardag utav det också och helt plötsligt hittar man lite andra saker som man har som just hobbys istället. Men självklart är jag väldigt glad att jag kan göra det jag brinner för på betald arbetstid. Än så länge har jag inte tröttnat så det är jag tacksam för.
Hur mycket jagar man som viltmästare?
Många kanske tror att man bara jagar men det handlar mycket om jaktförbredande och tillvaratagande efter jakt. Det finns oftast någon form av jaktinslag varje vecka, under jaktsäsongen augusti till januari blir det flera gånger i veckan men sedan finns det perioder där man inte jagar alls bortsett från någon form av skyddsjakt. Förberedande insatser är en stor del av jakten, men inte jakt med bössan i handen.
Jakter på Djursnäs och Fållnäs
Här håller vi på med lite av varje, det är framförallt drevjakter och vakjakter på klövvilt. Vi har även en del andjakter där vi jagar både ute i havet och inne i våra viltvatten. Uppe på det bedriver vi predatorjakt, jakt efter räv och grävling för att underlätta för övrigt vilt. Vi har även lite bäverjakt ute i havet. Det vi erbjuder en tredje part är framförallt vakjakter och fågeljakter, vilket går bra att göra förfrågan till mig på.
Salmonella hos svenska vildsvin
Det vi har råkat ut för nu i Sverige är en salmonella som vi inte har haft i Sverige på 40 år. Den salmonellan är en ren gris-salmonella vilket gör att just vildsvin och tamsvin mår väldigt dåligt om dem får den. Till skillnad från all annan salmonella som finns i naturen så påverkar den här vildsvinen och det är inte många andra som gör det. Därför har man märkt av att just kultingarna har blivit påverkade negativt. Jag är själv med i ett projekt där vi provtar vildsvinen och det vi vet är att vildsvinsstammen har vikit lite och att vi har sämre med kultingar än vad vi brukar ha.
Men i sin tur finns det många andra faktorer som påverkar också. Exempelvis har det varit perioder nu när vädret inte har varit optimalt när kultingarna har kommit, uppepå det har det blivit tillåtet att jaga med termiska sikten vilket också påverkar stammen. Många bäckar små. Men vi håller tummarna för att vildsvinen vänjer sig vid salmonellan eller att det blir en uppgång på något annat sätt. Jag tror att vi får leva med salmonellan. Vi kommer jaga hälften så mycket nästa år för att ta höjd i och med minskningen i reproduktionen.
Vill du tillägga någonting?
Ja. Det gäller att vara extremt noga på att hålla hårt på etik, hålla hårt på att det inte bara ska vara det utan det ska även se okej ut från allmänhetens sida. Man måste tänka på att inte lägga ut alltför blodiga bilder och filmer på nätet. Vi ska inte skämmas över det vi gör men man ska inte försöka provocera heller.
Jag tror att det är väldigt viktigt att jakten skall och måste bedrivas ur en etisk synvinkel och man får tänka att för många är det här en helt annan värld. Det kan vara självklarheter för oss men inte för andra så därav bör man vakta tungan lite och visa allmänheten och icke-jägare hänsyn.
Sen utifrån nästa synvinkel så ska de viltstammarna vi förvaltar hållas på en nivå så allmänheten inte blir alltför påverkad av alltifrån trafikolyckor med vilt, till vilt i samhällen. Det är en balansgång och det är nog än viktigare nu att vi verkligen sköter oss för att vi ska kunna fortsätta bedriva jakten på bästa möjliga sätt.
