SKYDDSJAKT Allt du behöver veta om

Allt du behöver veta om

SKYDDSJAKT

Skyddsjakt innebär att tillstånd ges att jaga viltarter som kan innebära en risk för skada på person eller egendom, oavsett om det är jaktsäsong eller om arten i övrigt inte är lovlig att jaga. I Sverige är alla viltarter att betrakta som fredade så länge länsstyrelse eller naturvårdsverket inte har meddelat annorlunda. För att få tillstånd att bedriva skyddsjakt är det i regel länsstyrelsen som tar beslut, även om de verkar på uppdrag av naturvårdsverket.

VAD ÄR SKYDDSJAKT?

Skyddsjakt skall bedrivas först efter att alla andra till buds stående medel har utvärderats där skadeförebyggande åtgärder så som stängsel eller skrämselmetoder bör övervägas. Brukar det t.ex. komma vildsvin till en åker och därmed förstör sådden, så kan dessa med fördel skrämmas iväg med ljud eller ljus. Skulle vildsvinen däremot lära sig att varken ljudet eller ljuset är farligt och därmed fortsätta förstöra sådden, så kan skyddsjakt bli ett alternativ.

RIKTLINJER FÖR SKYDDSJAKT?

Skyddsjakt måste i regel beviljas av länsstyrelsen eller Naturvårdsverket.

Enligt jaktförordningens 26 § samt bilaga 4 får skyddsjakt även bedrivas av enskild individ, under lovliga jakttider, i syfte att förebygga skador av vilt, utan vidare tillstånd från ovan myndigheter. Vid all skyddsjakt skall allt fällt vilt rapporteras in till länsstyrelsen som i sin tur samlar all data och skickar vidare till Naturvårdsverket.

VILKA GRUNDER KRÄVS FÖR ATT SKYDDSJAKT SKA MEDGES?

Förutsättningar för skyddsjakt bestäms i jaktförordringen 23 a §

Om det inte finns någon annan lämplig lösning, och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, får beslut om jakt som avses i 23 b, 24, 25 och 29 §§ meddelas
1. av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön,
2. av hänsyn till flygsäkerheten,
3. för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, eller
4. för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter.

Ett beslut som avses i första stycket får även avse rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg.

ANSÖKNING OM SKYDDSJAKT – VART VÄNDER DU DIG?

Ansökan om skyddsjakt skall i regel ske till respektive länsstyrelse. Ansökan kan i vissa län skickas in digitalt, medans andra endast tar emot fysiska ansökningar. Ansökan skall innehålla uppgifter om dig som söker, markägare, område som ansökan avser, viltslag som ansökan avser samt under vilken period och i vilken form jakten skall bedrivas.

VILKA DJUR KAN MAN BEDRIVA SKYDDSJAKT PÅ?

Skyddsjakt på lodjur
Skyddsjakt på varg
Skyddsjakt på grävling
Skyddsjakt på rådjur
Skyddsjakt på björn
Skyddsjakt på järv
Skyddsjakt på mårdhund
Skyddsjakt på kanadagås
Skyddsjakt på grågås
Skyddsjakt på mullvad
Skyddsjakt på fasan
Skyddsjakt på ekorre
Skyddsjakt på kronhjort
Skyddsjakt på talgoxe
Skyddsjakt på korp
Skyddsjakt på dovhjort
Skyddsjakt på iller
Skyddsjakt på skogshare
Skyddsjakt på rapphöna
Skyddsjakt på gräsand
Skyddsjakt på hermelin
Skyddsjakt på bisam
Skyddsjakt på duvhök
Skyddsjakt på myskoxe
Skyddsjakt på storskarv
Skyddsjakt på knubbsäl
Skyddsjakt på mård
Skyddsjakt på bäver
Skyddsjakt på rödräv
Skyddsjakt på gråsäl
Skyddsjakt på fjällripa
Skyddsjakt på skyddsjakt duva
Skyddsjakt på fjällämmel
Skyddsjakt på skabbräv
Skyddsjakt på dalripa
Skyddsjakt på hjort

Bli skribent

ÄR DU INTRESSERAD AV ATT SKRIVA FÖR VILT.SE?