I Sverige är alla viltarter att betrakta som fredade så länge länsstyrelse eller naturvårdsverket inte har meddelat annorlunda. För att få tillstånd att bedriva skyddsjakt är det i regel länsstyrelsen som tar beslut, även om de verkar på uppdrag av naturvårdsverket.
Vad är skyddsjakt?
Skyddsjakt skall bedrivas först efter att alla andra till buds stående medel har utvärderats där skadeförebyggande åtgärder så som stängsel eller skrämselmetoder bör övervägas. Brukar det t.ex. komma vildsvin till en åker och därmed förstör sådden, så kan dessa med fördel skrämmas iväg med ljud eller ljus. Skulle vildsvinen däremot lära sig att varken ljudet eller ljuset är farligt och därmed fortsätta förstöra sådden, så kan skyddsjakt bli ett alternativ.
Riktlinjer för skyddsjakt
Skyddsjakt måste i regel beviljas av länsstyrelsen eller Naturvårdsverket.
Enligt jaktförordningens 26 § samt bilaga 4 får skyddsjakt även bedrivas av enskild individ, under lovliga jakttider, i syfte att förebygga skador av vilt, utan vidare tillstånd från ovan myndigheter. Vid all skyddsjakt skall allt fällt vilt rapporteras in till länsstyrelsen som i sin tur samlar all data och skickar vidare till Naturvårdsverket.
Vilka grunder krävs för att skyddsjakt ska medges?
Förutsättningar för skyddsjakt bestäms i jaktförordringen 23 a §
Om det inte finns någon annan lämplig lösning, och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, får beslut om jakt som avses i 23 b, 24, 25 och 29 §§ meddelas
- Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för miljön,
- Av hänsyn till flygsäkerheten,
- För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, eller
- För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter.
Ett beslut som avses i första stycket får även avse rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg.
Ansökan om skyddsjakt – Vart vänder du dig?
Ansökan om skyddsjakt skall i regel ske till respektive länsstyrelse. Ansökan kan i vissa län skickas in digitalt, medans andra endast tar emot fysiska ansökningar. Ansökan skall innehålla uppgifter om dig som söker, markägare, område som ansökan avser, viltslag som ansökan avser samt under vilken period och i vilken form jakten skall bedrivas.
Vilka djur kan man bedriva skyddsjakt på?
- Skyddsjakt på lodjur
- Skyddsjakt på varg
- Skyddsjakt på grävling
- Skyddsjakt på rådjur
- Skyddsjakt på björn
- Skyddsjakt på järv
- Skyddsjakt på mårdhund
- Skyddsjakt på kanadagås
- Skyddsjakt på grågås
- Skyddsjakt på mullvad
- Skyddsjakt på fasan
- Skyddsjakt på ekorre
- Skyddsjakt på kronhjort
- Skyddsjakt på talgoxe
- Skyddsjakt på korp
- Skyddsjakt på dovhjort
- Skyddsjakt på iller
- Skyddsjakt på skogshare
- Skyddsjakt på rapphöna
- Skyddsjakt på gräsand
- Skyddsjakt på hermelin
- Skyddsjakt på bisam
- Skyddsjakt på duvhök
- Skyddsjakt på myskoxe
- Skyddsjakt på storskarv
- Skyddsjakt på knubbsäl
- Skyddsjakt på mård
- Skyddsjakt på bäver
- Skyddsjakt på rödräv
- Skyddsjakt på gråsäl
- Skyddsjakt på fjällripa
- Skyddsjakt på skyddsjakt duva
- Skyddsjakt på fjällämmel
- Skyddsjakt på skabbräv
- Skyddsjakt på dalripa
- Skyddsjakt på hjort