Svenska däggdjur
En invasiv gnagare, med en platt svans, liknar en liten bäver. Kommer ursprungligen från Nordamerika.
Största rovdjuret i Sverige. Huvudsakligen växtätare, men äter även kött. Overnar under vintern.
Vattenlevande gnagare, känd för sina dammbyggnadsfärdigheter och skarpade trädstammar.
Mindre än älg och kronhjort. Hannar har spetsiga horn. Huvudsakligen växtätare.
Liten, snabb, bor i träd. Känd för sin fluffiga svans och förmåga att hoppa mellan träd.
En vit, liten räv som lever i fjällen. Hotad art i Sverige.
En sällsynt gnagare som lever på fjället, äter huvudsakligen gräs och örter.
Ljusbrun, större än skogshare. Anpassad till öppna landskap
Ett marint däggdjur, huvudsakligen fiskenätare. Lever i Östersjön och Nordsjön.
Ursprungligen från Nordamerika, numera förekommande i Sverige. Vattenlevande pälsdjur.
Ursprungligen från Sydvästra Asien. Mindre får med spiralvridna horn.
Blind grävare. Skapar tunnlar under marken. Äter maskar och insekter.
En stor, ullig bovid som ursprungligen kommer från arktiska regioner.
Ett trädlevande rovdjur, äter huvudsakligen smådjur.
Invasiv art från Asien. Liknar räv men är rundare.
Minsta hjortdjur i Sverige. Kännetecknas av sin vita fläck på bakdelen.
Största rävarten i Sverige. Har en varierad diet.
Skiftar färg med årstiderna. Vinter: vit, sommar: brun.
Långsträckt svartvit kropp. Lever i underjordiska gångsystem.
Små rovdjur, blir helt vit på vintern, förutom svart svanstipp.
Känd för sina skyddande taggar. Äter insekter.
Slank kropp, nära besläktad med vesslan. Används i många länder för jakt.
Största vessleartade rovdjur. Bor i fjällen. Känd för sin styrka.
Mindre än gråsälen. Pälsen har mörka fläckar.
Största viltlevande hjortdjur i Sverige. Har stora, grenade horn.
Största vilda katten i Sverige. Har tofsar på öronen och är skygg.
Vattenlevande rovdjur, simmar med en otrolig smidighet. Hotad i Sverige.
Rovdjur, lever i flock. Mycket omtalad i Sverige på grund av dess status och inverkan.
Minsta rovdjursart i Sverige. Äter huvudsakligen smågnagare.
En typ av fladdermus. Den mest utbredda fladdermusarten i Sverige.
Mindre än tamkaninen. Gräver bo under jorden.
Har återvänt till Sverige efter att ha varit utrotad. Kan skada skog och åkermark.
Största hjortdjuret. Känd som ”skogens konung”.
Svenska fågelarter
Sjöfågel med rund kropp. Dyker efter fisk.
Små doppingar. Vintergäst i Sverige.
Stor vit gås. Ses under flyttningstid.
Fjällfågel. Hanar är vit med svarta tecken.
Medelstor rovfågel. Jagar andra fåglar.
Stor sjöfågel. Hanar är svart och vita.
Introducerad spillfågel. Färgrik tupp.
Mindre än bläsgås. Sällsynt i Sverige.
Lik dalripa men lever högre upp.
Dykand. Hanar med grönt huvud.
Största kråkfågeln. Svart med lila skimmer.
Minsta änder. Snabba och röriga.
Nattaktiv skogsfågel. Låter som en spik.
Orangefärgad skrikande skogsfågel.
Skogsfågel. Hanar har lek på våren.
Marklevande spillfågel. Snabb löpare.
Största vilda duva. Blågrå färg.
Dykand. Liknar knipa men större.
Vanlig gås. Grå med ljusa vingundersidor, mycket social under flyttning.
Vanligaste anden i Sverige. Hanen har glänsande grönt huvud.
Största rovfågeln i Sverige. Brun med vitt huvud hos äldre individer.
Skogslevande fasanfågel. Diskret färgad och ofta svår att se.
Svart och grå kråkfågel. Vanlig i städer och byar.
Introducerad art. Stor svartvit gås, gässen parar sig för livet.
Svart sjöfågel. Använder vingarna för att torka sig efter dykning.
Största dykanden. Hanar svarta med vit sida, honor bruna.
Mindre och ljusare än grågås. Tunnare hals och mer kompakt kropp.
Största skogsfågeln. Hanarna har imponerande lekshow på våren.
Mellanstor dykand. Karakteristisk vit ögonbrynsfläck hos hanen.
Liten gås, mycket lik kanadagås men har vit kind.