Säljägare Anna-Carin
Berätta om dig
Jag heter Anna-Carin och är en sälnörd! Jag bor i Hudiksvall och är säljägare och säljaktsinstruktör åt Svenska Jägareförbundet. Från att jag jobbade på Mary Kay i 17 år, gled runt i en rosa volvo med högklackat, kjol och kavaj, till att spendera nästan all min tid på en båt i flytoverall och stövlar.
Jag vet inte exakt vad det var som drog mig till säljakten, men redan efter första gången jag var med ut så var jag helt fast. Därifrån gick det av bara farten. Det var kläder, båt och gevär som skulle införskaffas, det dyraste intresset jag haft kan jag säga. Men också det roligaste och viktigaste.
Jag jagar mycket med mina barnbarn. Ett av mina barnbarn som är 6 år skulle kunna utbilda er i säl och säljakt, han kan allt. Han var 1.5 år första gången han var med och sköt en säl, sedan dess har han varit fast. Jag är väldigt tacksam för att dem tycker att det är så kul att få vara med i alla olika moment i säljakten, vi har mycket fin kvalitetstid tillsammans när vi är ute. Jag tycker också att det är viktigt att lära och visa barnen och förhoppningsvis vill de fortsätta när dem blir äldre, hittills går det i rätt riktning i alla fall.
Jag har så bra tålamod att jag skulle kunna sitta här ute hur länge som helst. Det gör inte så mycket om man ser något eller inte. Jag älskar att vara ute på vattnet, i naturen och bara vara. Jag brukar åka ut på kobbarna här ibland och dricka morgonkaffe med mina kompisar ibland, bara sitta och snacka skit och njuta av lugnet. Då mår man som bäst.
Vi brukar sova ute på klipporna när vi jagar, det är någonting jag verkligen uppskattar. Jag behöver inte så mycket mer än ett liggunderlag så är jag nöjd, man sover som bäst ute på klipporna. Det fina med det är också att man är ute och blir en del av naturen på ett annat sätt än om man bara åker ut och jagar och sedan direkt hem. Man får se naturens vackra skådespel och lära sig mer om sälarna och hur de fungerar.
Jag är både ute själv och med sällskap och jag uppskattar båda delarna på olika sätt. Min praktikant är med och hjälper mig mycket vilket underlättar mycket. Hon är väldigt duktig och då är det alltid kul att både få sällskap och praktisk hjälp. Hon är nästan 20 år och jag är nästan 60 år, men vi kan umgås och ha kul hela dagarna tillsammans. Det är det fina med jakten, det finns inga uppdelningar utan den är för alla tillsammans, oavsett vem man är.
Hur började din publicitet?
Det har varit högt tryck sedan 2018 när jag var med i en intervju på expressen. Då exploderade det och folk hörde av sig från alla håll och kanter. Egentligen är jag inget fan av att vara med på sociala medier osv. Men när detta hände så ringde en sälforskare till mig och sa att “Om du orkar Anna-Carin, gör det för sälens skull”, och då tänkte jag att “okejdå, jag ska göra det jag kan för sälen”. Sedan dess har det bara blivit mer, det är alltifrån artiklar till filmer och kurser. Det är kul men också väldigt tidskrävande.
För lite mat
Jag älskar mina sälar. De ska vara kvar men inte så många som vi har nu, för då får vi en dålig sälstam. Havets fisk försvinner och sälen svälter. För några år sedan så hade dem mer späck och flöt mycket längre, det var väldigt kul och enkelt att ta tillvara på köttet då. Men idag så sjunker nästan alla då de är så magra, vilket beror på att det inte finns tillräckligt mat till dem. Jag åker runt väldigt mycket och håller koll på sälarna både i och utanför reservaten, både när jag jagar och inte. För mig är det väldigt viktigt att dem sälarna vi har ska må bra. Det jag ser mycket av är sjuka och undernärda sälar. Det gör mig väldigt ledsen. Speciellt när lösningen finns bakom hörnet, skjuta ner sälbeståndet till en rimlig nivå där vi inte har ett överflöd av sälar som inte har tillräckligt med mat. Sälarna är mycket mer mottagliga för sjukdomar när dem inte får i sig tillräckligt med föda och näring. Vi märker ofta att de sälar vi skjuter inte mår invärtes bra tyvärr.
Det massiva sälbeståndet vi har i Östersjön är negativt i många olika aspekter. Dem äter först och främst väldigt mycket fisk, en säl äter ca 7 kilo fisk om dagen. I relation till det drastiskt minskande fiskbeståndet vi har så klarar det inte av så mycket säl som vi har i dag. Detta leder i sin sin tur även till mindre sjöfågel som inte heller har tillräckligt med föda i form av fisk. Det skjuts i dag på tok för lite säl.
Det gör även att sälarna söker sig mycket till fiskenät och laxfällor för att få tag på fisk. Dem äter upp fångsten och förstör näten för fiskarna. De förstör det småskaliga kustfisket som tyvärr inte kommer ha möjlighet att finnas kvar mycket längre om det fortsätter såhär. Samtidigt fastnar även kutar i fällorna och näten och drunknar till följd av detta. Det leder till lidande för alla.
Ett stort problem med säljakt är att folk sedan långt tillbaka i tiden har bildat sig en uppfattning om att det inte finns så mycket säl och att dem bara är söta oskyldiga djur som man borde låta vara i fred. Många får upp bilderna av gulliga kutar och tycker direkt att det är fel att skjuta dem. Jag skjuter inte sälar för att jag inte gillar dem. Jag älskar sälar och vill att dem ska må bra, det är just därför jag jagar dem.
Kustfiskarna
Jag har varit ute mycket tillsammans med kustfiskarna, det är så fantastiskt att vara ute på havet och se alla sälar, samtidigt är det en bedrövelse när man ser hur många sälarna har blivit. Jag och de lokala fiskarna har kommit att bli goda vänner och hjälper varandra på olika sätt. Jag hjälper exempelvis dem med att skjuta säl runt deras nät och dem hjälper mig bland annat med hjälpfulla redskap. Det är både kul och praktiskt.
Sälen äter upp en stor del av fisken som kustfiskarna fångar i sina nät. Dem är smarta djur som har lärt sig att dem får maten serverad där det finns fiskebåtar och nät. Det skapar ett hårt klimat för kustfiskare som tvingas jobba ännu hårdare, för ännu mindre. Snart finns det inga kvar.
Om sälen
Sälen är ett av få vilt som har alla sinnen på plats. Bra syn, lukt och hörsel. Det är ett väldigt intelligent djur och dem fascinerar mig ständigt. De kan sova både på land och i vattnet, i vattnet hänger de då med nosen ovanför vattnet och flyter runt. De kan vara under vatten i cirka 20 minuter när de simmar, och lägger de sig på botten så kan dem vara under vattnet ännu längre än så.
Sälar är väldigt nyfikna av sig, därför gör vi ibland ljud genom att slå med ett metallrör på klipporna och i båten. Till skillnad från när man jagar andra djur, där man ska vara tyst. Så är det ibland tvärtom när man jagar säl, det är bra att göra olika ljud. När dem ligger och sjunger och skriker till varann, kan man faktiskt skrika med så svarar dem ibland. En häftig naturupplevelse, man får en känsla av samhörighet med djuren och naturen på ett annat sätt.
Sälfinger
Vissa sälar bär på en bakterie som kan orsaka sälfinger om man tar i dem. Därför ska man alltid ha handskar på sig när man håller på med säl. Förr i tiden högg dem av sig fingret när de fick sälfinger, det gör väldigt ont och går ner till lederna om man inte behandlar det. Nu går det lätt att bota sälfinger, men man måste säga till på sjukhuset att man har hållit på med säl för att de ska veta vad de ska göra, då det inte är så vanligt. Jag har fått det en gång, när jag nuddade en säl utan handskar. Jag tänkte inte mer på det men efter bara några timmar började det göra riktigt ont och sedan på natten vaknade jag av smärtan och var tvungen att åka till akuten för behandling. Smärtan var hemsk och ingenting jag vill vara med om igen, så jag är väldigt noga med handskar nu.
Havets vargar
Sälar är havets vargar, de är riktiga rovdjur. Men när man tittat på Jägarförbundet så finns det ingen rovsdjursstatistik på dem vilket är väldigt konstigt. Det är rovdjur men det har folk inte riktigt fattat ännu. Man tror att det är söta små gosedjur. Folk har generellt blivit väldigt påverkade av dem söta sälarna med stora svarta ögon som blev symboler för miljö- och djurfrågor. Tyvärr har även bilder på klubbning av sälkutar kommit att representera bilden många har på säljakt.
Vilken är den största säl du skjutit?
Den största sälen tror jag var på 270-290 kg. Den sköt vi på en klippa, från 160 meter och trodde inte att den var så stor. Men vi kom fram till en monstersäl. Som tur var hade vi vinschen som jag har fått från mina kustfiskar-vänner, men det var inte enkelt för det. Det var båten som rörde sig mot sälen och inte tvärtom.
Kroken som ska klara 900kg vek sig och det var riktigt kämpigt att få hem den. Vanligtvis brukar det ta en kvart att åka hem därifrån, men med den sälen på släptåg så tog det en timme. Och sen fick vi ringa traktor för vi kunde inte rubba den.
Berätta om dina oväntade sälmöten
Det är många gånger jag har varit ute och både spanat efter säl och sovit ute på klipporna som sälar har dykt upp när jag minst anar det. Exempelvis när jag låg och intensivt letade efter säl bakom en liten klippa, för att sekunden senare kolla bakom mig för att se att det ligger en säl bara någon meter bakom mig.
Man kan tro att sälar låter mycket när de ålar och kravlar sig fram, men dem är helt ljudlösa. När jag sover ute har det hänt ett flertal gånger att jag hamnat mitt emot sälar, då vet jag inte vem av oss som har blivit mest rädd. Man blir ju så chockad, men det är alltid kul.
Pengar i jakten
I och med att världen kretsar kring pengar, så måste det gå att tjäna pengar på sånt som måste göras för att våra ekosystem ska överleva. Utan pengar, finns inget intresse vilket tyvärr gör att ingen bryr sig om att göra någonting. Vi pratar inte om en förmögenhet, utan en möjlighet för dem som vill påverka att kunna göra det. Det är för få som väljer att jaga säl i Sverige, till skillnad mot exempelvis Norge. Om man skulle införa skottpengar på säl så skulle nog fler kunna tänka sig att göra det, vilket skulle hålla sälstammen nere.
Idag får man inte sälja någonting på sälen, men man får ge bort olja och skinn. Sälen får inte ha något värde. Det är problematiskt då det bidrar till att folk inte ser någon poäng med att jaga den då. Man måste ju tjäna pengar på något sätt för att ha mat på bordet. Att jaga säl är tidskrävande och dyrt så det är inte många som ger sig in i det.
Att sälarnas kött och päls inte får säljas kan medföra att säljägare inte tar hand om kropparna från de skjutna sälarna. En skjuten säl sjunker till botten och flyter upp först när gaser bildas i kroppen och det kan bidra till övergödning. Att skjuta djur utan att ta vara på kroppen är inte försvarbart och inte god viltvård. Historiskt sett har skinn, päls, kött och fett varit en handelsvara och borde således kunna vara det än idag. Den värdefulla säloljan, som används för impregnering och har ett högt värde som naturprodukt mot hjärt-kärlsjukdomar, omega 3-kapslar, får inte heller avyttras.
Efter beslut i riksdagen 2019 tillåts licensjakt på säl vilket var välkommet men så länge EU-förbudet mot handel med sälprodukter föreligger är det både etiskt fel och ett stort resursslöseri att skjuta en säl och sedan inte kunna avyttra något av den. För att skapa en möjlighet att fler får ta del av gott sälkött och samtidigt minska resursslöseriet vore det bra att ändra på detta. Med de sälproblem Sverige har i Östersjön i dag och i och med den licensjakt vi infört borde det finnas goda grunder för Sverige att få ett handelstillstånd i EU för detta.
Jag tar tillvara på allt från sälen. Det både av respekt mot det djur man skjutit, men varför ska vi kasta bort resurser som vi har i överflöd? Vore det bättre att låta sälen sjunka ner i havet? Borde skjutna älgar grävas ner i skogen?
Sälkött
Man kan absolut äta säl! Det är svårt att förklara vad det smakar, de flesta jämför det med olika typer av kött och smaker, men gott är det. Utmärkande är att köttet är väldigt mörkt, nästan svart. Det är väldigt mört, det är stor skillnad på texturen när du styckar en säl jämfört med exempelvis vildsvin och hjort, där köttet är mer fast och kompakt.
När jag har styckat sälen så lägger jag köttet i kallt vatten med lite grovsalt. Jag byter vatten om vartannat under 1.5 dygn innan jag fryser in det. Man kan laga i princip vad som helst med sälkött, den enda svårigheten är oftast att man inte är van vid det och därför inte vet vad vad man ska laga. Jag gör själv allt från köttbullar till marinerar och grillar.
Sälskinn
Jag tar alltid reda på skinnet, man kan göra nästan vad som helst. Från början stod jag ute på gården oavsett årstid och gjorde mina skinn, men nu har jag byggt ett helt garage där jag bara bereder. Det tar en del tid att skära rent och fixa och salta skinnen. Det är många olika moment skinnen ska genomgå för att bli så fina som vi vill ha dem. Men det är det värt tycker jag.
Jag vill gärna hjälpa andra säljägare att ta reda på skinnet, så det är bara att höra av sig till mig om du har skinn du vill ha gjorda. Jag syr även allt möjligt av skinnen så det är också en tjänst jag erbjuder. Det är onödigt att kasta bort så bra material, men samtidigt lätt hänt eftersom det både tar tid och kräver mycket kunskap i det man gör. All information om hur man går tillväga och priserna finns på min hemsida sealhunt.se
Till dem som själva är intresserade av att lära sin bereda sälskinn själva så håller jag i skinnberedningskurser. Där jag lär ut alla metoder, tips och trix som tagit mig flera år att framställa på bästa sätt, genom mängder av test och misslyckade sälskinn. Jag gör även guidade sälturer utanför Hudiksvall.
Sälolja
Sälolja kan man använda till allt. Exempelvis smörja in bössa, verktyg och hundtassar. Jag brukar även ha i oljan i målarfärg för att det ska hålla längre och bättre. Jag och en kompis har även provat att värma upp garaget med olja vilket fungerade jättebra. Oljebrännare tar sälolja och det funkar lika bra som något annat. Planen är att värma upp mitt garage på bara sälolja, vilket är fullt möjligt.
Det är väldigt enkelt att utvinna sälolja. Man häller ner det i en kastrull och kör på låg värme ett tag så blir allt olja. Det är en fantastisk råvara som går att använda till jättemycket. Tyvärr får man inte sälja eller ge bort säloljan heller.
Säljakt med Sealhunt
Jag håller i säljakter där vi åker ut med min båt till områdena där sälarna håller till. Vi jagar från båten om man har gått utbildning i säljakt, annars jagar vi från kobbar.
Vi börjar dagen tidigt i gryningen hemma hos mig, för att sedan åka ut till båten och vidare ut på havet. Hur länge vi är ute beror helt på hur länge kunderna vill vara ute och vädret såklart. När man köper en jakt av mig så får man under dagen skjuta hur många sälar man vill. Vi tar med matsäck så att vi kan vara ute så länge vi vill.
Jag tycker det är väldigt tråkigt när man inte lyckas leverera en säl till den som bokar en jakt. Därför kämpar jag väldigt mycket för att försöka se till så att mina kunder får möjlighet att skjuta en säl och i allmänhet få ut det som de vill under dagen.
Väder
Säljakten är väldigt väderberoende. Det får inte blåsa för mycket, både för att man ska kunna ta sig fram med båten, men även lyckas se och skjuta sälarna. Det gör att det knappt går att ha någon framförhållning när det gäller att boka in datum för jakt, utan man måste vänta på väderprognoser och helst bestämma bara någon dag innan för att vara säker på att det inte blåser upp. Det gör mitt arbete väldigt svårt att planera, på gott och ont.
Vad anser du är mer viktigt vid just eftersök?
Jag skulle vilja trycka lite extra på prestigelösheten. Det är A och O. Det är så viktigt att man som eftersöksjägare kan släppa prestigen, huvudsaken är ju att man får tag på djuret, oavsett vad. Det gäller både om man håller på med bara eftersök eller om man går eftersök ibland som jägare.
Man ska alltid tänka på djuret och hur man ska kunna förkorta dess lidande i första hand. Allt annat är sekundärt. Jag skulle gärna se jägare mindre brydda om vad folk tycker och tänker, man är inte dålig för att man kallar in en eftersöksjägare för att ta över, snarare tvärtom. Att man kan se sin egna begränsning och tänka bortom dem. Jag tror att det skulle leda till ett sundare klimat där alla gynnas, framförallt djuren.
Hur fungerar säljakt?
Licensjakten för gråsäl gäller från och med den 20 april till och med den 15:e januari. Själva jakten bedrivs både från båt och från kobbar och skär. Man kan både åka runt och leta efter säl, och sitta och vänta på att dem ska komma fram.
Vad är viktigt att tänka på när man jagar säl?
Det är viktigt att tänka på saker som vid vilken annan jakt som helst, som vapenlicens och jaktkort. Utöver det är det väldigt viktigt att geväret är inskjutet och gärna skjutstöd då man skjuter sälen i huvudet vilket är en liten träffyta, det är svårt att skjuta säl om man inte är van. Så även om man är en säker skytt när man brukar jaga annat vilt ska man ha i bakhuvudet att det är en helt annan typ av jakt och ta beslut efter det. Man ska helst ha explosiv kula för att minska risken för rikoschetter.
Det kan vara svårt med avståndsbedömning på öppet hav, speciellt om man jagar i områden man inte är så familjär med. Därför är det bra att tänka på att det inte alls är samma sak som när man jagar på land. Det kan vara bra att försöka hålla sig till olika kobbar och “märken” så att man får en känsla för avståndet och blir mer bekväm med det. Det inte lika “snabba” alternativet jag har, men väldigt bra, är att vara ute mycket på sjön och åka runt och kolla på de ställen man ska jaga på.
Slutligen vill jag trycka på att visa sälen respekt. Det handlar om alltifrån när du väljer att ta skottet till hur du tar hand om och tillvara på sälen. Precis som vilket annat djur vi jagar förtjänar sälen att bli behandlad respektfullt.
Hur går man tillväga om man vill börja jaga säl?
Först och främst ska man då gå en säljaktsutbildning, för att ha koll på allt gällande jakten så att den bedrivs på bästa sätt för alla. Sedan är mitt tips att åka ut och kolla var sälen är, och sen ansöka om tillstånd för att få jaga säl.
Det är väldigt olika beroende på var i landet man befinner sig så man får kolla upp hur det går till och vad som krävs för just det området. En båt, bössa och flytoverall och sedan är det bara att köra på!
Vi följde med Anna-Carin ut på säljakt
Vi möter upp Anna-Carin och hennes praktikant Anna hos henne klockan 06.30. Solen har precis gått upp och vattnet är spegelblankt. Vid båten får vi varsina overaller och sen bär det ut till sjöss. Med båten åker vi ut en bra bit till några kobbar som vi har tillåtelse att jaga från.
Där spenderar vi hela förmiddagen, äter lunch, njuter av solen och inte minst spanar efter säl. Man blir nästan yr av att konstant stirra ut på havet efter säl. Vi gör ljud genom att slå metall mot klippan för att göra sälarna nyfikna och vilja komma hit.
Till en början håller sig sälarna på avstånd och vi ser endast säl när vi är ute och åker med båten. Vid lunchtid dyker dock en första säl upp på ca 80 m. Ett snabbt och lyckat skott avlossas och vi har skjutit vår första säl.
Det gick så pass fort att Anna-Carin med följebåten inte hann komma i position, vilket medförde att sälen sjönk innan båten hann fram. Det tog inte mer än 10 sekunder innan sälen sjönk. Vi markerade ut platsen för att sedan kunna återkomma och bärga sälen.
Efter lunch tar vi oss till en ny plats där vi slår oss ned på ett skär. Efter en lång väntan kommer så sälarna till slut fram vid solnedgång. Vi ser en säl på en kobbe långt bort och lyckas ta oss i land på en annan klippformation ca 100 meter bort där vi lägger till i en klippskreva som skymmer oss. Vi kravlar och pustar upp för klippan och kommer till slut till skottläge.
Pulsen är hög, så vi ligger och pustar någon minut. Sälen har fortfarande inte fått syn på oss, så vi tar det lugnt och försiktigt. Jag säkrar och trycker av. Kvar på kobben ligger sälen och skottet tog bra.
Vi bärgar sälen i båten och börjar röra oss hemåt, då solen nu är på väg ned. Det har varit en lång dag och sjön suger verkligen. Men vilken fantastisk dag. På vägen hem ser vi massvis med säl, varenda kobbe och skär verkar fullpackade med sälar.
När vi kommer tillbaka till viken där Anna-Carin bor så ser vi att isen fortfarande ligger längst in i viken. ”Håll i er” var det enda vi fick höra, innan vi med full fart gasade in i istäcket. Till en början gick det trögt, men till slut gav isen med sig, meter för meter.
Det var både en och två gånger som vi trodde att vi nog inte skulle ta oss hela vägen in, men Anna-Carin tvekade aldrig, och visst kom vi fram till slut. När vi väl nu är hemma igen så tänker vi tillbaka på denna dagen som ett stort äventyr, kantat av lika delar harmoni och adrenalin. Precis så som jakt skall vara.