Martin Liljeholm
Martin Liljeholm – Viltmästare på Fållnäs, Djursnäs säteri & Valinge gård.
Jag heter Martin Liljeholm och fyller 30 i år. Jag har jobbat som viltförvaltare/ viltmästare på Fållnäs och Djursnäs säteri utanför Nynäshamn i åtta år. Jag kommer från Strängnäs och från början var jakten en hobby som, enligt min pappa och farfar aldrig skulle aldrig bli något annat än just en hobby. Dem ville att jag skulle bli snickare istället.
Det började med att jag gjorde en skolpraktik på ett ställe som heter Hässelbyholm utanför Strängnäs där jag jobbade med en viltmästare under en veckas tid. Då fick jag upp ögonen för yrket som jag inte ens visste fanns. Jag visste inte att man kunde jobba med jakt på heltid så jag hade tur att få göra den här skolpraktiken.
För att hamna här på Djursnäs och Fållnäs har jag gått en utbildning som heter viltmästarutbildningen. Viltmästarutbildningen bygger på att man gör minst fyra år praktiskt, ett praktikår, tre elevår och sedan ett halvår på Öster Malma där man avslutar med den teoretiska delen som då är själva viltmästarutbildningen. Innan det gick jag på RyssbyGymnasiets jakt och viltvårdsprogram nere i Småland.
Vi frågar Martin om yrket i sin helhet
Berätta om Djurnäs Viltbod
Efter fyra år som viltmästare här på gårdarna så insåg jag att vi fick mycket frågor från allmänheten om hur man kunde få tag i bytet efter jakten. Förr i tiden var det klassiska sättet att gå med i drevet och så fick man ett kilo kött när man var klar för dagen som betalning. Det fungerar inte så längre.
Vi har haft tur med att vi inte har haft några extrema motsättningar i form av jaktsabotage eller liknande, så vi har kunnat jaga på här och allmänheten har accepterat det. Men vi ville stämma i bäcken så att vi inte skulle få problem med det i framtiden. Då kom vi på att vi skulle börja sälja viltkött. Tidigare levererade vi allt vilt till en vilthandlare som sedan sålde det till Stockholm eller var det nu gick.
Vi hade ingen koll på var viltet tog vägen efter att vi var klara med jakterna. Istället ville vi hitta ett sätt att kunna förädla och förmedla vidare köttet till allmänheten själva. Framförallt här i närområdet. Sen kom också den här trenden på riktigt med klimatsmart och närproducerat. Då kläckte vi idén, såklart vi ska ha en viltbod här på gården. Då byggde vi den och satte igång, och det har gått bättre än förväntat.
Folk är väldigt glada åt det här och acceptansen har ökat även fast vi inte har haft några riktiga motsättningar tidigare. Nu märker man att folk peppar oss och frågar om vi inte ska jaga snart så att vi kan fylla på i viltboden. Förr kom folk istället och sa att vi måste säga till när vi jagar så inte dem går ut med hunden. Nu är folk glada när det smäller i skogen vilket är väldigt kul.
Vi säljer allt som vi jagar och skjuter här. Så det är gräsänder och samtliga klövvilt förutom kronhjort som vi inte har här på marken. Vi gör en del korv av framförallt vildsvin som vi säljer, men sedan har vi även en del förädlade produkter i form av rökta stekar och andbröst. Det är framförallt inför julen vi röker mycket kött.
Vi har dock inga planer på att utvidga ännu mer. Vi har bestämt oss för att det köttet som ska säljas i vår viltbod är det kött vi skjuter och vi kommer inte kunna jaga och skjuta hårdare än vad vi gör idag. Det finns inte utrymme i våra skogar för det, och det köttet vi skjuter säljs i viltboden. Så jag tror inte att man ska gapa efter för mycket där.
Berätta om Natur & Framtid
Natur & Framtid är mitt egna företag som jag startade nu för ett år sedan. Det gjorde jag lite för att jag alltid har velat hålla på mer med troféberedning och skinnberedning. Jag har också haft någon ide om att jag skulle vilja starta uthyrning av ett korttidsboende i ett hus med 10 bäddar som ligger här uppe i skogen. Sen har jag även en liten kennel som jag tar någon valpkull på varje år.
Allt sammantaget gjorde att jag valde att starta Natur & Framtid för att kunna satsa och göra allting bättre. Sen har jag utvecklat det hela tiden med konsultation om hur man ska bedriva verksamheten och jakten, jaktledarskap och hundförare mm. Även viltsafari, båtuthyrning samt troféhantering och skinnberedning. Allting blir roligare när man har ett företag att göra det genom.
Jakter på Djursnäs och Fållnäs
Här håller vi på med lite av varje, det är framförallt drevjakter och vakjakter på klövvilt. Vi har även en del andjakter där vi jagar både ute i havet och inne i våra viltvatten. Uppe på det bedriver vi predatorjakt, jakt efter räv och grävling för att underlätta för övrigt vilt. Vi har även lite bäverjakt ute i havet. Det vi erbjuder en tredje part är framförallt vakjakter och fågeljakter, vilket går bra att göra förfrågan till mig på.
Salmonella hos svenska vildsvin
Det vi har råkat ut för nu i Sverige är en salmonella som vi inte har haft i Sverige på 40 år. Den salmonellan är en ren gris-salmonella vilket gör att just vildsvin och tamsvin mår väldigt dåligt om dem får den. Till skillnad från all annan salmonella som finns i naturen så påverkar den här vildsvinen och det är inte många andra som gör det. Därför har man märkt av att just kultingarna har blivit påverkade negativt. Jag är själv med i ett projekt där vi provtar vildsvinen och det vi vet är att vildsvinsstammen har vikit lite och att vi har sämre med kultingar än vad vi brukar ha.
Men i sin tur finns det många andra faktorer som påverkar också. Exempelvis har det varit perioder nu när vädret inte har varit optimalt när kultingarna har kommit, uppepå det har det blivit tillåtet att jaga med termiska sikten vilket också påverkar stammen. Många bäckar små. Men vi håller tummarna för att vildsvinen vänjer sig vid salmonellan eller att det blir en uppgång på något annat sätt. Jag tror att vi får leva med salmonellan. Vi kommer jaga hälften så mycket nästa år för att ta höjd i och med minskningen i reproduktionen.
Vill du tillägga någonting?
Ja. Det gäller att vara extremt noga på att hålla hårt på etik, hålla hårt på att det inte bara ska vara det utan det ska även se okej ut från allmänhetens sida. Man måste tänka på att inte lägga ut alltför blodiga bilder och filmer på nätet. Vi ska inte skämmas över det vi gör men man ska inte försöka provocera heller.
Jag tror att det är väldigt viktigt att jakten skall och måste bedrivas ur en etisk synvinkel och man får tänka att för många är det här en helt annan värld. Det kan vara självklarheter för oss men inte för andra så därav bör man vakta tungan lite och visa allmänheten och icke-jägare hänsyn.
Sen utifrån nästa synvinkel så ska de viltstammarna vi förvaltar hållas på en nivå så allmänheten inte blir alltför påverkad av alltifrån trafikolyckor med vilt, till vilt i samhällen. Det är en balansgång och det är nog än viktigare nu att vi verkligen sköter oss för att vi ska kunna fortsätta bedriva jakten på bästa möjliga sätt.
